Svensk ordbok 2009, webbversion

bekym´ra sig verb bekymrade bekymrat be·kymr·ar●hysa bekymmer psykol.bekymra sig i o­nödanbekymra sig för fram­tidenbekymra sig över arbets­lösheten○äv. med bi­betydelse av intresse och engagemangbekymra sig om barnens fram­tidbekymra sig (om/för/över ngn/ngt/att+V/SATS)sedan ca 1430Själens tröstfornsv. bekymbra sik Subst.:vbid1-115859bekymrande; bekymmer